#39 - Karin Nauclér

Intervjudatum: 2014-02-27

Född

Södersjukhuset 31 jan 1979.

Bor

På Södermalm.

Familj

Sonen Ted och hans pappa Johan, mamma Gunilla och pappa Martin.

Grönvit profil nummer 39 är den mångfacetterade, ärkebajaren Karin Nauclér. Karin har en unik historia då hon varit på båda ändar av sportens ädla sidor. Hon har suttit i Bajen Fans styrelse ett antal år samt härjat runt på inneplan som spelare i Hammarbys damhandbollslag. Resultatet av Karins karriär i damhandbollen finns bl.a. dokumenterat i boken Vägen till eliten där Karin både är författare och fotograf. I skrivande stund är Karin mammaledig med sonen Ted, förutom att ingå i barnvagnsmaffian tillika lattediton på dagarna smygjobbar Karin med lite olika projekt. Bl.a. så samarbetar hon med far sin i ett hälsoprojekt som har med förståndshandikappade att göra. Förutom att vara fotograf är Karin även verksam som idrottslärare i bajenlandsenklaven Hökarängen. Vi får se vad Karin har att säga om saker och ting...

Hej Karin, hur är läget Just Idag?

Har träningsvärk idag, vilket var ganska längesen och det känns riktigt skönt!

Vi forsätter med en enkel fråga, hur blev du bajare?

Pappa började plåta Hammarby 1978 och jag föddes i januari 1979. Jag var väl ca ett halvår när mamma och pappa hade med mig i vagnen på söderstadion första gången.
Man kan alltså säga att jag valde lag helt själv!
Jag tillbringade mina första år i livet på söderstadion. Mina första minnen har inte med spelet att göra över huvudtaget. Det bästa jag visste när jag var på söderstadion var att jag fick citronfox och rollokola så att mamma kunde få kolla en stund på matchen i alla fall.
I början på 90-talet när dif hockey hade sin storhetstid så bytte alla killarna utom aikaren Calle och jag lag. Redan då insåg jag att djurgården bara har medgångssupportrar och att byta lag det gör man bara inte och kärleken till mitt lag blev ännu starkare.

Rickard Tennisberg rekommenderade dig till att bli nästa intervjuoffer, vad känner du till om honom?

Rocco lärde jag känna under mitt första år i styrelsen i Bajen Fans, tror det var -99, så vi har känt varandra i 15 år. Vi satt tillsammans i styrelsen ett par år och jobbade ihop med souvenirerna. Det var ett par intensiva år med julmarknad på plattan, bussresor, packning av souvenirer, öldrickande mm. Det var en rolig tid, åren i styrelsen!

Berätta lite om din bakgrund (var är du uppväxt, gick du i skolan, hur såg dina barndomssomrar ut o.s.v.)

Jag är uppvuxen på Södermalm, på 118 sidan av Götgatan. Jag gick på dagis och fritids under det glada 80-talet. Både och låg i kvarteret linjalen, bredvid skånegläntan. När jag skulle börja i skolan så blev det Eriksdalsskolan. Samma skola och klass från 1an-9an. Min pappa som gillar att dokumentera saker fotograferade min klass hela vägen från 1an tills vi gick ut gymnasiet. Samtidigt så gjorde hans kollega samma sak med en klass i Rinkebyskolan. Detta resulterade i en bok där de jämförde vår skolgång.
Det bästa jag visste på somrarna var att åka till mormor och morfars sommarstuga i Värmland tillsammans med min jämnåriga kusin. Det är paradiset på jorden. Var jag inte där så var vi iväg på någon udda resa där pappa skulle göra något reportage.

Ibland är det så trist att man måste betala räkningar m.m. Vad sysselsätter du dig med för att lösa dessa uppgifter?

Jag jobbar som idrottslärare på låg och mellanstadiet i Hökarängen.

Det påstås att när du värvades till bajens damlag i handboll fick du frågan vad du ville ha. Du svarade nr 10 istället för ett lönebelopp. Är det sant? Innebar det att du spelade gratis?

Ja det stämmer! Min stora dröm hade alltid varit att få spela i Bajen i tröja nummer 10. Så når det äntligen bildades ett damlag i Hammarby ville jag ju inget heller än att spela där. Jag hade spelat ett par år i elitserien med Spårvägen. När Bajen bildades så ville dem ha med mig eftersom jag var en elitseriespelare med ett Bajenhjärta. Jag fattade inte att de erbjöd mig pengar, det var ju div2 vi skulle spela i. Men det viktigaste var faktiskt att få spela i nr 10 inte att få pengar. Jag tror att jag spelade gratis, den där första säsongen i alla fall.

Du satte ju bajenprägel på damhandbollslaget bl.a. genom att införa världens bästa låt "Just idag är jag stark". Hur använde ni den låten i matchsammanhang?

Vi hade 3 låtar som vi alltid spelade i omkläddningsrummet innan match. Det var boys med Sabrina, Touch me med Samantha Fox och den sista låten innan vi gick in på planen var Just idag är jag stark med Kenta. Du vet ju själv hur laddad man blir på att spela match när man hör den.

När du spelade i bajen hände det att fansen började hojta “Karin, Karin – ge oss en sång”. Nu en klassisk fråga; Hur kändes det?

Det var en sådan konstig känsla. Vi hade gått upp i elitserien och blev hyllade i pausen på en herrmatch. När vi skulle gå ut så började klacken att skrika: Karin, Karin ge oss en sång. Jag blev så ställd och så rörd att jag inte fick fram någonting. Den enda sång som rörde sig i mitt huvud var en viss sång som jag tryckt på t-shirt ett par år tidigare och den passade sig inte att skrika där och då. Jag skäms än idag för att jag inte lyckades komma på någon låt. Men det fick jag äta upp det på varenda herr-handbollsmatch jag var och tittade på sen. Varenda gång de såg mig började klacken att skrika och då lyckades jag faktiskt klämma ur mig sånger.

Vad är dina bästa respektive sämsta minnen från åren som spelare i Hammarby handboll?

Det finns så otroligt mycket fina minnen från tiden i Hammarby. Det är faktiskt väldigt svårt att välja ut bara ett. Jag kan sakna det laget så jävla mycket ibland. Nu sitter jag här och blir alldeles nostalgisk, Det är otroligt kul att ha en bok om tiden i Hammarby.
När vi vann div1 och tog steget upp i elitserien är ett fint minne. Elitseriepremiären var så klart speciell. Att inför storpublik i Eriksdalshallen vinna den första elitseriematchen med 16 mål(tror jag det va).
Sämsta minnet känns fortfarande som ett knivhugg i ryggen och det var när vi sista matchen måste vinna för att hänga kvar. Det står mellan oss, skånela och spårvägen. Vi möter skånela borta och de var dem vi vann mot i premiären med 16 bollar. Vi vet att vi kan vinna mot dem, vi är egentligen bättre än dem, men vi torskar med en jävla boll och åker ur elitserien…fy fan vad idrotten är grym ibland.

Du har gjort 143 mål under dina fyra år i bajendressen. Vilket var bäst? vilket var snyggast?

???

Du är stammis på Lisas Café. Hur blir man det? Varför ska man vara det? Och stämmer det att Lisa kastat ut självaste Quentin Tarantino från caféet?

Lisas café är bästa stället på söder, Lisa driver det med sin son Niklas och det är ett ställe med bara bryggkaffe och hembakat. De tar bara kontanter.
Jag blev stammis där när jag jobbade på ett dagis som ligger på samma gård. Varje dag så luktade det så otroligt gott på gården och jag kunde inte förstå vem som bakade bullar varje dag. När jag listade ut det så gick jag alltid dit på min rast och läste tidningen och fikade.
Hon har inte kastat ut honom men han kom dit och skulle fika (pet sounds hade tipsat). Lisa tyckte att han såg ut som en pundare och var bestämd och lite hård mot honom och han fick inte låna toaletten och hon höll koll på honom. Hon vet fortfarande inte vem han är (detta är enligt hennes son).

Du har jobbat i en förskola på Södermalm. Hur var det, ingick bajenramsor på morgonsamlingarna?

Ha ha! Ibland sjöng vi faktiskt;hej hå, hej hå vi hatar aik, ett ruttet gäng med noll poäng, hej hå, hej hå hej hå…när vi var ute på promenader.

Du har givit ut ett antal böcker, både själv och med andra. Varför tycker du att man ska införskaffa dessa till bokhyllan?

Den senaste boken jag har gjort handlar om Christoffer Lindhe, en kille som blivit av med båda sina ben och en arm i en tågolycka. Jag träffade honom på paralympics 2008 i Peking och blev väldigt imponerad av honom. Eftersom jag har den pappa jag har som dokumenterar allt han tycker är intressant så gjorde jag samma sak. Jag följde honom i 4 år och boken blev väldigt fin tycker jag och Christoffer är en otrolig kille och hans historia är värd att läsa.
Boken innan den är en barnbok som handlar om en tjej som börjar spela handboll och om hur det känns att vara ny i ett lag. Den boken fick väldigt bra betyg av bibliotekstjänst och är en bok som är perfekt att läsa innan man ska börja med någon aktivitet. Boken innan det handlar ju om Hammarbys handbollsdamers väg från div till elitserien. Det tog 4 år, så boken handlar om de fyra åren och är en bra bok tycker jag!

Ryktet säger att du och din sambo (som har en förkärlek till en viss onämnbar solnaklubb) hade en deal angående ert förstfödda barn och vilken klubbtillhörighet hon/han skulle få vid födseln beroende på vilket könet var?!? Berätta allt om detta.

Ja det ryktet stämmer och vi är båda lika inbitna så när vi började prata om att vi ville ha barn så var vi ju tvungna att bestämma vilken lagtillhörighet barnet skulle få (nej man får inte välja själv..) så vi sa att blir det en kille så får han heja på pappas lag och blir det en tjej så får hon heja på mammas lag. Och det blev en kille...

Grattis i efterskott till sonen som föddes i slutet av 2013. Hur ser hans garderob ut med hänsyn till dina och pappans fotbollspreferenser?

Den är faktiskt ganska neutral än så länge, men han har ju några klädesplagg som han bara har när han är med sin pappa.

Hur är det på era släktträffar. Sitter du och pappa å plåtar varandra och du och din sambo sjunger nidramsor om varandra?

Ha ha! Det är ju alltid minst en kamera framme i alla fall. Vad det gäller nidramsor så har det ju nästan gått så långt för oss Bajare att det inte är kul att reta oss längre.

Vad är för- och nackdelarna att vara sambo med en anhängare av en viss solnaklubb? Det blir mycket egentid i sportsammanhang eller?

Jag gillar ju att Söderstadion är min plats och att jag kan komma dit och ha min fristad där. Eftersom han kollar på nästan alla våra matcher på tv så får jag höra ett annat perspektiv på matcherna när jag kommer hem. Vi brukar prata om matcherna och han ser ju inte med samma blinda ögon som jag gör. En annan fördel är ju att vi båda två har överseende med att den andre vill gå och titta på en träningsmatch en lördag i snöslask. Hade man varit tillsammans med någon som inte fattade det skulle det vara svårt att motivera varför man lägger semesterschemat efter serien. Det blir ju lite svårare när det är två lags matcher som ska in i kalendern och anpassas efter. Det är ju en nackdel, sen är det så klart tråkigt att vi inte kan gå på någon match tillsammans då och då, speciellt nu när vi har Ted.

Ser du fram emot en ökad rivalitet i hemmets domän då bajen och solna svart inom kort kommer att spela i samma division?

Ja det ska bli spännande att se hur det kommer att bli hemma då... Men det blir kul, längtar så efter ett riktigt derby!

Av allt som du upplevt fram till dags dato, vad ångrar du mest?

Jag tror inte på att ångra saker, allt man upplever lär man sig något av.

Hur ser ditt liv ut idag och din framtid de närmsta åren?

Jag är ju inne i en ny fas i livet nu när jag har blivit förälder. Så de närmaste åren kommer väl vara sömnlösa nätter och bajsblöjor! Det är kul med något nytt fast jag hoppas att jag kommer att kunna spela handboll och inte bli allt för förändrad bara för att jag har fått barn. Men det är klart att prioriteringarna har förändrats.

Vad får just dig att gå igång? (fri tolkning av vad som avses)

Gå igång tänker jag på att bli förbannad, och det första som kommer upp är domare och politiker.

Vilket är ditt första grönvita minne?

Svår fråga, från de tidigare åren så är det mest atmosfären jag minns. Kan inte peka på någon speciell match eller händelse. Jag kommer ihåg när pappa hade gjort sin första bok om Hammarby, ”vi är tillbaka”1989. Han hade releasefest på gröne jägaren och alla spelare var där och jag gick runt och fick en massa autografer. Det kanske är det första ordentliga minnet.

Vilket är ditt mest minnesvärda grönvita minne?

Måste nog ändå säga SM-guldet. Hela den säsongen så var pappa ansvarig för matchprogrammet. Jag hjälpte till och fotade och skrev och gjorde intervjuer med alla unga spelare, så vi var ju på Årsta en gång i veckan. Jag hade bra koll på truppen och satt i Bajen fans styrelse. Det var nog under åren runt SM-guldet som jag hade som bäst koll på fotbollen och som mest vänner i klacken.

Av alla spelare som lirat/lirar för Hammarby IF, vilken är din absoluta favorit?

Det måste ju va jag själv va? Det finns ju trotjänare som Hella, Kenta, Kennedy mfl. Sen finns det ju dem här som bara spelat ett par matcher och gjort stort intryck. En sådan spelare som jag var väldigt fascinerad av var Richard Kingson, han kändes som att han hade en osynlig vägg framför sig. Men det är svårt att plocka ut en.

Det är matchdag och Bajen lirar hemma. Hur ser din dag ut innan, under och efter matchen?

Om man går tillbaka ett par år i tiden så brukade charles dickens vara ett bra ställe att gå till både innan och efter match. Då kände men nästan alla som var där. För var jag mer nervös innan matcherna och kunde tänka på dem hela dagen, så är det inte riktigt längre. Under matchen när vi spelade på söderstadion så brukar jag gå omkring och hälsa på folk och står på lite olika ställen.

Var på Söderstadion under en match hittade man dig?

På norra, någonstans i klacken. Men jag står nästan aldrig på samma ställe utan jag brukar gå runt och hälsa på folk.

Om du själv skulle spela i Bajen, vilket tröjnummer och vilken position i laget skulle du ha?

Nr 10 så klart, jag skulle helst vilja vara forward och skyttekung!

Innan du blev tillfrågad om denna intervju, vad visste du om Bajen International?

Faktiskt ingenting.

När du ska förkovra dig om Bajen, varifrån hämtar du denna information? (hemsidor, tidningar, sociala medier m.m.)

Mycket info får man från folk som lägger upp info på facebook. Jag hinner inte sitta och förkovra mig så mycket, så jag är glad för att så många andra gör det och lägger upp länkar!

Vilka grönvita avdelningar/falanger är du medlem i?

Fotbollen och Bajen fans.

Enligt uppgift var du som BF-representant med i TV och fick försvara ramsan "Vi ska våldta era h***r". Berätta allt om denna händelse.

Det stämmer. Det var ett program som hette diskus på tv 4. det handlade om det ”hemska” språket på läktaren. Det var en representant från Bajen, en från aik och en från dif, en domare, idrottsborgarrådet och en journalist från expressen som inte kunde gå på fotboll för det var så hemskt språk på läktarna.
Vi skulle alltså ha en debatt om detta och under programmet (som är direktsänt) så plockar programledarna fram t-shirten med den här ramsan på och frågar mig om den. Jag som inte riktigt är beredd på detta (och som är den som är ansvarig för souvenirerna och har gjort tröjan) säger att den har jag gjort och börjar sen försöka förklara ramsan. Försök att göra det för någon som inte fattar ironi, behöver inte säga att jag målade in mig i ett hörn va? Han från expressen och jag blev nästan osams och han skrev om mig i sin ledare dagen efter. Tröjan sålde slut dagen efter och sen kom det ett brev från Hammarby att vi aldrig fick ta fram den tröjan igen.

Stämmer det att du utsågs till veckans (eller årets?) kalkon av TV4 efter t-shirtsdebatten? Om så, hur kändes det?

Det var med på årets kalkon på nyårsafton. Jag har inte sett det själv men min kompis kille ringde upp och asgarvade och sa att jag hade varit med på deras årslista. Det kändes ju väldigt märkligt att vara med på en sådan lista, men ganska komiskt faktiskt! Jag har fått berätta den där historien mååånga ggr. Folk tycker att det är väldigt komiskt.

Du har säsongskort på Hammarby Fotbolls nya arena. Hur gick ditt resonemang kring inskaffandet av detta? Och vad tycker du om arenan?

Först tänkte jag inte skaffa något årskort. Jag ville inte byta arena. Tycker fortfarande att det känns för jävligt att de ska riva söderstadion, underbara söderstadion. Jag ångrade mig och jag har skaffat mig ett, men det är så långt ifrån söderstadion man kan komma. Så plastigt där inne, visst det är en bra arena, man ser bra överallt och den är modern, men det är ju inte söderstadion. En arena ska inte vara mysig och trevlig.

Du var på bandyfinalen 2013 på kompisvallen. Hur var din upplevelse av matchen, arenan och framför allt efter slutsignalen?

Jag skulle faktiskt inte gå egentligen, men eftersom det var en avgörande matchen för Bajen Fans hockey samtidigt så fick jag pappas biljett. Han höll på att göra en bok om hockeylaget då och var tvungen att ha bilder från den matchen. Jag gick tillsammans med en av pappas bästa polare om är jättekunnig i bandy (han och pappa har gjort en bok om bandyns historia). Vi hade jättebra platser och han berättade en massa omspelet, så bra har jag nog aldrig hängt med i en bandymatch tidigare. Arenan känns lika plastig som Stockholmsarenan och en bandyfinal ska väl för fasen spelas utomhus. efter slutsignalen så blev jag så klart glad för guldet, men det blev inte samma firande som efter fotbollens guld 2001.

Du var på Paralympics i Aten 2004 och fotograferade. Vad är din bästa minnen från den resan?

Det var mitt första paralympics som jag var och jobbade på så det var väldigt spännande. Vi var 2 fotografer och 2 journalister som åkte och vi jobbade från 7 på morgonen till 12 på kvällen. Det gick inte att få tag på mat på arenorna, det va helt sjukt, men det känns som att mitt starkaste minne därifrån var att jag var hungrig konstant. Det var samtidigt en väldigt häftig upplevelse och det resulterade i min första bok som jag var med och gjorde. Sverige presterade bra och tog 21 medaljer, så vi gjorde en bok om alla medaljörerna. Den bästa idrottsupplevelsen var nog en dubbelpingismatch. Jag är egentligen inget fan av pingis och var inte så sugen på att fota den här matchen. Men vi hade ju chans på medalj och allt skulle fotas. I dubbel i handikapppingis spelar man ofta en av matcherna mot någon som är högre klassad än sig själv och de matcherna brukar vara väldigt svåra att vinna. I denna bronsmatch så lyckades svensken som var lägre klassad vinna sin match och Sverige tog brons. Det var så otroligt häftigt att se de här killarna spela pingis och deras glädje efteråt var fantastisk. Fick riktigt bra bilder!

Du blev Årets Lucia på Södermalm 2004. Hur gick det till och vilka lusseuppdrag ingick i den utnämningen? Finns det bildbevis från denna tilldragelse?

Det här var en konstig utmärkelse. Det ringde någon en dag och sa att södermalmsnytt hade utsett mig till södermalms alternativa lucia. Det olika stadsdelstidningarna hade gjort det efter att Gry Forsell (tror jag det var) hade utsetts till årets alternativa lucia i Sverige. Detta var en protest mot den vanliga luciautmärkelsen, om jag kommer ihåg rätt. Någon tyckte att jag passade som södermalms lucia för att jag jobbade med handikappidrotten och mitt engagemang i Hammarby. Vet fortfarande inte vem det var som nominerade mig. Men det som hände var att jag blev intervjuad i södermalmsnytt och fick ett diplom och 500 kr.

Du såg Bajens träningsmatch mot Gefle IF på Stadshagen nyligen. Hur tycker du att det såg ut? Och vad tyckte sonen Ted om det hela?

Jag tycker att det såg bra ut, nu har jag ju sett en till hel match sen dess, såg matchen mot Åtvidaberg. Då vann vi ju med 3-0 och det känns som att det finns en spelidé, passningsspelet såg bättre ut, kortare pass som går fram och försvaret har sett säkrare ut. Batan och Mihajlovic såg bra ut mot Gefle. Ted hade inte så mycket att säga efteråt, eftersom han sov sig igenom matcherna!

Hur ser bajens framtid ut de närmsta åren?

Jag känner mig positiv! Det känns som att det har rensats ordentligt inför den här säsongen och jag tror att Nanne kan vara bra. Han känns seriös och han är ingen ny tränare utan meriter utan är ju redan ett namn. Tror att det är bra för Bajen i det läget vi är nu.
Jag tror att vi kommer gå upp i år trots att målsättningen är att det ska ta två år. Är vi väl uppe tror jag att vi kommer att hålla oss kvar, men någon storklubb tror jag inte att vi kommer att bli på länge tyvärr. Då måste organisationen bli bättre först.

Seriöst Karin. Hur kan man ha en fetisch på flamingos??? Ryktet gör gällande att hemmet pryds sådan varelser (tapeter, figurer, glas o.s.v.). Hur har detta intresse uppstått? och hur ser kollektionen ut hemmavid?

Jag tycker att flamingon är en väldigt snygg fågel, den är riktigt kitschig, passar perfekt som plastfigur. Jag köpte en väska i London när jag var 25 år och sen blev det populärt att ha plastflamingos på balkongen. Då började jag samla på dem, och efter ett tag så fick jag flamingos av alla polare. Jag har t.o.m döpt mitt korplag i fotboll till The Flamingos, ha ha!

Hmm, du är 35 bast och prenumererar på Kalle Anka. Vad är det för fel på Readers Digest eller någon annan vuxentidning?

Man ska ha barnasinnet kvar! När jag va liten så kom Kalle hem i brevlådan på fredagar, då kröp jag upp i soffan med en kopp te. Det var mitt sätt att ta det lugnt. Jag försöker göra det så ofta jag kan fortfarande!

Stämmer det att du fortfarande bär samma bajenhalsduk som du haft sedan dagis? Håller den verkligen fortfarande ihop?

Japp det stämmer, brukar få höra vilket lag som är grönt och grått! Den är ett måste vinterhalvåret. Jag trodde att jag hade tappat den ute för ett par veckor sen och hade ont i magen tills jag kom hem och hittade den på hatthyllan!

Tack Karin för att vi fick ställa dessa frågor till dig, har du några visa avslutningsord till folket?

Ju längre du sover, desto kortare blir livet!

Nästa intervjuoffer

Karins tips på en annan grönvit profil som skulle kunna bli nästa intervjuoffer

Jag vill tipsa om Åke Rydén. En kille som planerar sitt liv efter Bajens matcher. Han är på varenda match i fotbollen, borta som hemma. Han måste ha rekordet på flest matcher i rad någonsin i Hammarbys historia. Imponeras av hans engagemang (och hans bilkörning).
Karin Nauclér

Länkar relaterade till intervjun

Hammarbys handbollsdamer (Klicka här)

Karin på Facebook (Klicka här)

Karins arbetsplats som fotograf (Klicka här)

Lisas Café på Facebook (Klicka här)

Troligtvis en Grupp Karin kan rekommendera... (Klicka här)

Bilder

Hammarby Handboll

Karins statistik

2004 - 36 mål
2005 - 20 matcher, 42 mål
2006 - 13 matcher, 14 mål
2007 - 20 matcher, 51 mål

Yrkesmässig

Karin in action i sin profession som fotograf.

Varför så dyster?

Skit i tabellen, Bajen är bäst ändå!

Lisas Café

Karins stamhak på Söder, Lisas Café på Skånegatan 68. Det ryktas om att Lisa portat självaste Quentin Tarantino...

Vägen till eliten

Vägen till eliten (2007, tillsammans med Magnus Hagström)

Allt var inte perfekt den där första säsongen, men marschen hade definitivt startat. Och när laget nu nått elitserien efter tre säsonger i ettan är ännu ett delmål uppnått.Denna bok handlar om ett handbollslags strävan att bli ett etablerat topplag inom svensk och internationell damhandboll. I boken får du möta många målmedvetna personer som har bestämt sig för att gå långt och deras slitsamma vardag för att lyckas nå sina mål inom handbollen. Laget skildras både från ut- och insidan. Martin Nauclér har tagit bilder under matcher och träningar och Magnus Hagström har intervjuat spelare, ledare och följt laget under viktiga matcher. Karin Nauclér som har spelat i laget under alla fyra åren är också fotograf och har alltid haft kameran med sig både på träningsläger och på fester.

Vill man så lyckas man: Christoffer Lindhe

Vill man så lyckas man: Christoffer Lindhe (2013)

Christoffer gillade att idrotta, speciellt gillade han att hålla på med uthållighetssporter som kräver envishet. Han var en lovande talang inom simning och hade presterat bra på junior-SM. Simningen var viktig för honom men nu var han 17 och andra intressen började ta över. Det var sommar, Christoffer var nykär och livet lekte. Simningen fick vänta till hösten och kanske skulle han sluta helt. Just nu fanns inga måsten och han skulle njuta av ett sista sommarlov utan krav.

Ny i laget

Ny i laget (av Anna Lönnquist, 2010)

Karin har tråkigt. Jättetråkigt! Hennes bästis Victoria har gått iväg tidigt från fritids för att rida.

- Tänk om jag också kunde rida, tänker Karin. Men hon vet att det är omöjligt eftersom hon är allergisk mot hästar. Karin hittar istället ett handbollslag...

En välbehövlig paus

 

Fussball

Karin visar talang i den ädla sporten Fussball.

 

Paralympics 2004

En av Karins bilder från Paralympics i Aten 2004. Ögonblicksbild från en Goalballmatch.

 

Fetischer

Två av Karins fetischer, flamingos och Kalle Anka...

 

Grönvita Profiler
Sedan 2012

© Grönvita Profiler 2012-2017